Döende blommor

Jag sitter i min soffa och ser på blommorna som står på bar bordet. Rosa rosor...
Vattnet har börjat mörka och bladen har skrumpnat ihop.
Dom var otroligt vackra dagen då jag fick dom, men snabbt så försvann med synliga skönheten
Kvar finns bara ett gammalt skal
Man kan fortfarande se tecken på att dom en gång varit väldigt vackra.
Minnet finns kvar
Men synen är borta
Hela livet är så
Allt börjar vackert och praktfullt
Men sakta börjar man vänja sig och tröttnar
Men man har fortfarande kvar de vackra minnena
Men skalet är nu vanligt och tråkigt eller gammalt och trasigt
Som relationer;
Man är ny kär och man känner sig vacker och underbar
vare sig personen är i närheten eller inte.
Eftersom man vet att personen älskar en.
Sakta börjar man hitta den andras brister
Sakta så börjar man vänja sig vid alltihopa
Man vill ha nya spännande utmaningar
Men det känns som att man kvävs under den andra
Allt i livet vissnar och död tillslut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0